I Sverige föds grisar upp i antingen konventionell eller ekologisk produktion, vilken utgör en procent av den totala produktionen. De raser som används inom de båda systemen är des-amma, dock skiljer sig utformningen av inhysning, utfodringsstrategi och omgivningstempe-ratur mellan systemen, vilket ställer olika krav på djuren. Hälsoproblemen i de olika systemen skiljer sig även åt. Där genotyp-miljösamspel förekommer och är starkt, rangordnas djuren olika med avseende på avelsvärde beroende på om de befinner sig i en konventionell eller ekologisk miljö. Där samspelet inte förekommer eller är svagt, rangeras djuren lika i bägge miljöerna. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva genotyp-miljösamspel för grisars produkt-ionsegenskaper mellan konventionell och ekologisk produktionsmiljö och om det behöver ut-formas ett enskilt avelsprogram för ekologisk grisproduktion.

I Sverige och i Finland sker den konventionella grisproduktionen inomhus i huvudsak på två sätt, antingen genom integrerad produktion eller genom specialiserad produktion. Den kon-ventionella utegrisproduktionens struktur och förekomst skiljer sig däremot mer mellan län-der. För att få en ökad kunskap om skillnaden mellan den konventionella produktionen av grisar inomhus och utomhus kommer de två produktionssystemen i den här litteraturstudien att jämföras med avseende på miljö, beteende, produktivitet, hälsa och ekonomi. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns med konventionell pro-duktion av grisar utomhus och konventionell produktion inomhus. Skillnader i beteende och hälsa som härrör från produktionssystemen diskuteras i arbetet.

Vid bedömning av finansiering till lantbruksföretag har ett kunskapsgap uppmärksammats mellan banksektorn och lantbrukssektorn. Vi har avgränsat oss till området grisproduktion. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka produktionsnyckeltal som har störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och som expertisen anser ha störst betydelse vid kreditbedömning. För att få fram vilka dessa nyckeltal är har vi genomfört kvalitativa intervjuer. För att få en bred uppfattning om vilka de mest relevanta nyckeltalen är vid kreditbedömning har vi använt oss utav flera informantgrupper. I intervjuerna har informanterna fått ranka produktionsnyckeltal mellan 1 till 10 utifrån nyckeltalets relevans vid kreditbedömning. Den totala rankingen sammanräknades och de nyckeltalen med högst totalranking antogs ha störst relevans med en lönsam och konkurrenskraftig grisproduktion. Vi valde informanter inom Götaland och inom diverse yrkesroller inom grisnäringen. Det nyckeltal inom smågrisproduktion som fick högst ranking var Producerade smågrisar/ årssugga och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Det nyckeltal som fick näst högst ranking var Antal avvanda/ kull. Det nyckeltal inom slaktsvinsproduktionen som fick högst ranking var Tillväxt, g/dag och MJ per kg tillväxt och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Nyckeltalet som fick näst högst ranking var Slaktvikt, kg. I resultatet av studien kom vi fram till att vissa nyckeltal var viktigare än andra när det gäller dess relevans att undersöka nyckeltalet närmare vid en kreditbedömning.

Detta examensarbete går ut på att jämföra olika produktionsalternativ för grisproduktion. För att göra detta har jag jämfört integrerad produktion och smågrisproduktion. Dessa två har jämförts i två olika storlekar.Jag har valt att räkna på lönsamheten i grisproduktionen. För att göra detta har jag jämfört olika storlekar och produktionsinriktningar. En stor satsning på ca 390 djurenheter och en mindre på under 200 djurenheter.

Griskött är det kött som konsumeras mest i Sverige, och en allt större del av köttet som konsumeras täcks av import. Utomhusproduktion av grisar skiljer sig mellan olika länder vad gäller både förekomst och utformning. Produktion utomhus likställs ofta med ekologisk produktion, vilket inte alltid är fallet eftersom det även finns konventionell utegrisproduktion. Det finns utomhushållna flockar som bidrar till det konventionellt producerade grisköttet i vissa europeiska länder, framförallt i Storbritannien och Frankrike. Moderna framsteg som elektriska stängsel, terrängfordon, öronbrickor i plast och förbättrade hyddor där suggorna kan grisa har bidragit till en mer konkurrenskraftig och lätthanterlig utomhusproduktion. Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad kunskap om konventionell produktion inomhus och utomhus genom att jämföra de två produktionssystemen med avseende på reproduktivitet och produktivitet.

Abstrakt InledningSjukdomstillstånd som drabbar ländryggen är ett av de vanligaste tillstånden i västvärlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som är några av de vanligaste sjukdomstillstånden som drabbar ländryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen utan varje röntgenklink har själva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen.Syfte/frågeställningSyftet med studien var att jämföra och redogöra vilka projektioner som ingår vid konventionell ländryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.Frågeställningar: Vilka projektioner ingår vid bildtagning av ländryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien är baserad på röntgenklinikernas metodböcker för konventionell ländryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning. Antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frågeställning. KonklusionVilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning och antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna.

Bakgrund: Bäckenmätning är en radiologisk undersökning som görs då misstanke finns att det kan uppstå komplikationer vid förlossning. Detta kan bero på ett för trångt bäcken, stort barn eller att barnet ligger i säte. Det kan även vara motiverat efter en komplicerad förlossning eller om kvinnan har bäckenfraktur eller felställning i bäckenet. Syfte: Syftet var att jämföra stråldosen mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi vid bäckenmätning samt undersöka tillförlitligheten vid datortomografi. Metod: En Systematisk litteratursökning gjordes i databasen PubMed för att finna vetenskapliga artiklar som svarade mot denna litteraturstudies syfte.

Bakgrund: Bröstcancer är en sjukdom som drabbar allt fler kvinnor världen över, men samtidigt minskar antalet dödsfall på grund av säkrare diagnostiska metoder och behandlingsmöjligheter. Utöver konventionell mammografi har MR-mammografi vuxit fram och är idag en etablerad metod inom bröstcancerdiagnostiken. Syfte: Syftet är att belysa MR-mammografins betydelse för kvinnor som undersöks i avseende att utesluta eller upptäcka bröstcancer. Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturöversikt där forskningsmaterial ur vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Kvinnor med förhöjd bröstcancerrisk gynnas av att genomgå MR-mammografi.

Det finns i nuläget tre olika undersökningsmetoder som man använder vid misstanke om cancer och förändringar i colon. Dessa tre är Koloskopi, konventionell colonröntgen och CT-kolografi. Eftersom vårat område är begränsat till röntgen så valde vi att jämföra CT-kolografi och konventionell colonröntgen. Vi ville ta reda på för- och nackdelar med de olika undersökningarna och hur stråldosen påverkas vid byte från den ena metoden till den andra. Vi började med att leta litteratur, vetenskapliga artiklar och information på Internet.

Abstrakt InledningSjukdomstillstånd som drabbar ländryggen är ett av de vanligaste tillstånden i västvärlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som är några av de vanligaste sjukdomstillstånden som drabbar ländryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen utan varje röntgenklink har själva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen.Syfte/frågeställningSyftet med studien var att jämföra och redogöra vilka projektioner som ingår vid konventionell ländryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.Frågeställningar: Vilka projektioner ingår vid bildtagning av ländryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien är baserad på röntgenklinikernas metodböcker för konventionell ländryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning. Antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frågeställning. KonklusionVilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning och antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna.

Abstrakt InledningSjukdomstillstånd som drabbar ländryggen är ett av de vanligaste tillstånden i västvärlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som är några av de vanligaste sjukdomstillstånden som drabbar ländryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen utan varje röntgenklink har själva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen.Syfte/frågeställningSyftet med studien var att jämföra och redogöra vilka projektioner som ingår vid konventionell ländryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.Frågeställningar: Vilka projektioner ingår vid bildtagning av ländryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien är baserad på röntgenklinikernas metodböcker för konventionell ländryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning. Antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frågeställning. KonklusionVilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning och antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna.

Den vanligaste orsaken till att röntgenläkaren byter undersökningsteknik vid en njurundersökning från konventionell röntgen till datortomografi är att läkaren misstänker annat i buken än njursten, exempelvis tumörer som inte går att visualisera lika lätt med konventionell röntgen. Syftet med den här studien är att göra en jämförelse mellan dessa röntgentekniker för att kartlägga vilka för- och nackdelar det finns med respektive metod. Samt vilka risker det finns med joniserande strålning och hur stråldosen till patienten påverkades vid byte mellan röntgenteknikerna. För att komma fram till vårt resultat har litteraturstudier gjorts samt mätningar och beräkningar av stråldoser. Även intervjuer med röntgenläkare har gjorts om deras åsikter om för- och nackdelar med respektive metod.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur stallhygienen och personal med djuröga påverkar produktionsresultaten och ekonomin i grisproduktion. Stallmiljön påverkar såväl djuren som människorna som vistas i miljön. Man har sett att personer som vistas i stallmiljöer löper högre risk att drabbas av luftvägsymtom och kronisk bronkit. Det är det organiska dammet bestående av bland annat djurhår, urin, fekalier, mikroorganismer, vegetabiliska partiklar samt andra partiklar som orsakar detta. Följderna av inandningen kan leda till feber, trötthet och huvudvärk och därmed sänkt arbetsförmåga.

Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och ofta blir patienten diagnostiserad i ett senare stadium. Inom radiologin utförs oftast först en konventionell tvåbilds-lungröntgen och sedan en datortomografiundersökning (DT) för att med säkerhet kunna diagnostisera och mäta tumören. Eftersom patienten kan genomgå många olika röntgenundersökningar i samband med sitt sjukdomsförlopp, har det därför blivit vanligare att använda sig av digital röntgentomosyntes (DTS). DTS innefattar en betydligt mindre stråldos till patienten i jämförelse med datortomografi men är ändå en mer sensitiv undersökningsmetod i jämförelse med konventionell lungröntgen. Syfte: Vårt syfte var att undersöka om DTS är diagnostiskt försvarbart jämfört med en DT-undersökning, DTS möjligheter och begräsningar vid lungcancerdiagnostik.

Konsumenterna har idag en ökad efterfrågan av kött från välmående grisar. Det har bidragit till att grisproducenterna har ett ökat intresse av att använda strömedel för att få bättre djurvälfärd i produktionen. Syftet med detta arbete är att ta reda på vilken inverkan halm, torv och spån har på beteende- och produktionsmått. Exempel på normala beteenden hos grisar är sitta, ligga, bygga bo och födosök. Exempel på onormala beteende är bitning, såsom öronbitning och svansbitning.